Det är måndag förmiddag och den stora bail-out planen verkar gå igenom kongressen nu i veckan. Väldigt lite fakta om räddningsaktionen finns i nuläget och få analyser står att finna på webben. Dock, trots det skulle jag vilja göra några preliminära personliga observationer/funderingar. Dessa punkter sammanfattar varför jag inte är nöjd med planen!
• Hur ska man kunna prissätta alla dessa (enligt mina gissningar nära nog värdelösa) värdepapper korrekt ur skattebetalarnas synvinkel utan att hela planen blir meningslös? Hade det inte varit bättre att amerikanska staten helt sonika skjuter till mer aktiekapital?
• Låter det inte som att bankirer, aktieägare och juniora långivare räddas på skattebetalarnas bekostnad? Återigen, man socialiserar förluster och privatiserar vinster!
• Hur ska man lösa framtida problem som kan uppstå om recessionen blir allvarlig och många vanliga företag också börjar få problem med överlevnaden (jag menar inte lönsamhetsproblem utan likviditets-soliditetsproblem). Personligen tror jag detta kommer hända och då blir ju inte planen den stora räddning det talas om!
• Jag kan inte hjälpa att jag är besviken på alla dessa bankchefer som delade ut gigantiska bonusar under 2007 trots att vi alla såg vartåt det lutade. Hade man halverat bonusarna (framförallt 2007 men gärna 2004-06 också) hade man kanske klarat sig utan att snylta på skattebetalarna! (om jag förstår det rätt så utgör bonusutbetalningar ungefär hälften av investmentbankers vinster).
/en besviken marknadsliberal
