Läste häromdagen i DI om ett nytt intressant sätt att mäta värdet på bostäder, framtaget av forskare vid KTH. Enligt detta alternativa sätt att mäta har bostadspriserna i Stockholm innerstad sjunkit med 7.4% på ett år. Detta skiljer sig från konsensus.
För mig som desperat ( :) ) försöker hitta indikationer på att fastighetsmäklare och andra har haft helt fel när de hävdat att bostäderna inte fallit i pris p.g.a. krisen, och att de inte heller kommer att göra det, är det förstås välkommet med ett nytt sätt att mäta priser som samtidigt konfirmerar mina misstankar om att fastighetsmäklare inte är att lita på; se mina tidigare bloggar om detta, Ska vi tro på fastighetsmäklarna? Del I-III
Jag har ej satt mig in i den nya metoden men den går tydligen ut på att man rensar för faktorer som lgh-standard och läge osv. Överlag verkar det rimligt och precis som det nämns i artikeln bådar detta, om inte annat, gott för utvecklingen av framtida bostads-derivat instrument.
Sammantaget så bekräftar detta möjligen det jag hävdat ett tag; nämligen att krisen och bostadsmarknaden även i Sverige är intimt sammankopplade. Inte bara är dagens (för) höga fastighetspriser en viktig orsak till de problem Sveriges ekonomi brottas med, men vad värre är, detta är bara början. När väl priserna börjar falla på allvar kommer bankernas nyvunna optimism dämpas och med dem finansieringsmöjligheter och riskvillighet i övriga ekonomin. Detta kommer leda till mer arbetslöshet och ännu lägre priser, osv osv…. Hade jag nu varit det minsta av auktoritet på området (dvs på bostadsmarknaden) så hade jag argumenterat för att ni skulle lyssna på mig! Nu är jag inte det och mitt track-record vad gäller huspriser är som jag sagt tidigare, notoriskt dåligt [but it aint over until it's over.....] se bl.a. min blog Varför kan inte bostadspriser i Sverige falla? från 2007!
Monday, May 25, 2009
Monday, May 18, 2009
Bank regulation!
EU has taken some extraordinary regulatory steps lately. Some of those steps are surely coming too late, though! And I say that despite being an opponent of all sorts of government intervention in the market place. OK, in the dream world there would be no intervention by politicians and other know-nothings but, now, we don’t live in the dream world, in case someone had missed out on that, and in the real world more of the good kind of regulation can sometimes be better than less of the bad kind.
As is well known, EU has decided to regulate credit rating agencies and credit default swap markets. However, now they have gone further. One of the last steps taken by EU is to pass a law that forces banks to retain 5% of the securitized products originated by the bank. That wasn’t a day too late!!!! Why the regulators didn’t understand, already back in the pre-crisis days, that being lenient on banks when it comes to them keeping some of the risk they securitize on their own books, beats me! It was the whole idea of the CDO, for instance!
As I explain in my article Byström, H., (2008), The Microfinance Collateralized Debt Obligation: a Modern Robin Hood?, World Development. 36 (11), 2008, pp 2109-2126. one of the nice features of the CDO (and its tranching) is the possibility it gives uninformed investors to rely on the originator not selling them lemons by allowing (forcing?) the originator to keep some of the risk itself. How come this idea got stuck in the academic community and wasn’t spread to the regulators and supervisors?
Anyway, better late than never (the rules will be implemented next year)! Let’s hope these new capital provisions will enable the securitization market to wake up from the dead soon….
As is well known, EU has decided to regulate credit rating agencies and credit default swap markets. However, now they have gone further. One of the last steps taken by EU is to pass a law that forces banks to retain 5% of the securitized products originated by the bank. That wasn’t a day too late!!!! Why the regulators didn’t understand, already back in the pre-crisis days, that being lenient on banks when it comes to them keeping some of the risk they securitize on their own books, beats me! It was the whole idea of the CDO, for instance!
As I explain in my article Byström, H., (2008), The Microfinance Collateralized Debt Obligation: a Modern Robin Hood?, World Development. 36 (11), 2008, pp 2109-2126. one of the nice features of the CDO (and its tranching) is the possibility it gives uninformed investors to rely on the originator not selling them lemons by allowing (forcing?) the originator to keep some of the risk itself. How come this idea got stuck in the academic community and wasn’t spread to the regulators and supervisors?
Anyway, better late than never (the rules will be implemented next year)! Let’s hope these new capital provisions will enable the securitization market to wake up from the dead soon….
Monday, May 11, 2009
Rules for Investing in the Next Bull Market
Recently, i came across an interesting article titled above.And, i totally agree with what was written. Here, I would like to high-light to you these "profit-able" rules (if you believe...)
1. Go Global
Most investors prefer to stick to their "home" market. It's a mistake. Are you sure your country will gave you the best return? So, spread your bets across the board.
2. Avoid big moves
You probably won't catch the bottom or peak. Then, what's the rush? Why buy or sell heavily in one shot?
3. Remember the market is just "us"
Shares rose when everyone was buying, fell when they were selling. And when everyone is trying to predict the market, they are chasing themselves through a hall of mirrors.
4. Don't get fooled by the wrong tense
People (even economists) tends to say: "these shares have risen", "these shares are rising", "these shares will rise". Past...Present...Future tenses. Do not get suckered.
5. Pay no attention to TINA
Sooner or later someone will urge you to buy shares, even at very high prices, because There Is No Alternative. Especially at the peak of the market. There are always alternatives -- like holding cash.
6. Be truly diversified
Here means investing across a spread of different asset classes and strategies. Not, "large cap value" and "mid cap blend". Think carefully, it's Asset Classes and Strategies.
7. Treat forecasts with a grain of salt
Economists and analysts always found the reasons and predict the market direction, even if their views are wrong. So, do not take their forecasts the only source of information.
8. Never invest in what you don't understand
9. Ignore what everyone else is doing
It's natural to want to "join the crowd" and avoid being "left behind". When it comes to investing, do what's right for you.
10. Be patient
Do not rush into or out of the market. But, it doesn't mean patient enough to miss all the opportunities (see rule 11).
11. Don't sit on the sidelines completely until it's too late.
If you are afraid to invest, do it early, little, and often.
En av de dummaste sakerna jag hört på länge! – Del II
Förra sommaren skrev jag en blog, En av de dummaste sakerna jag hört på länge!, som uppmärksammade en märklig egenhet hos bankers redovisning. Följande text är ett utdrag ur den bloggen:
”Huvudidén är att bankerna får använda mark-to-market bokföring på sina egna skulder! Dvs, om bankens kreditvärdighet försämras stiger räntan som den får betala om den skulle vilja låna pengar igen samtidigt som värdet på tidigare utgivna obligationer förstås faller. Detta är ju trist för investerarna (långivarna) men det sensationella är att banken själv tillåts bokföra detta som en vinst för banken! Dessa ”vinster” kan sedan kvittas mot ”riktiga” förluster gjorda i balansräkningen. Det jag inte förstår är hur detta kan tillåtas. Jag menar, banken måste ju betala tillbaks det nominella beloppet, och inte mark-to-market-marknadsvärdet, oavsett bankens framtida hälsa (så länge banken inte defaultat på obligationen).”
Jag skrev också att jag trodde att det kanske var en idé att sälja bankaktier i de banker som i betydande omfattning ägnade sig åt denna typ av tvivelaktiga metoder för att dölja sina förluster. Dessutom tyckte jag att det tydligt visade hur svårtolkade bankers resultaträkningar är och hur stor risken därför var för kraftigt överskattade framtida vinster.
Jag vet inte om Citigroup använde detta knep i somras men tydligt är att de gör det nu. För att visa en vinst för första gången på mer än ett år så använder de sig bland annat av denna metod (enligt FT). Utan denna bokföringsfiness skulle de visat förlust även första kvartalet 2009!!
Intressant (för mig i alla fall) är att notera att Citigroup aktien fallit sisådär 80% sedan jag skrev min blogg! Tyvärr blankade jag inte Citigroup, men ändå…..
”Huvudidén är att bankerna får använda mark-to-market bokföring på sina egna skulder! Dvs, om bankens kreditvärdighet försämras stiger räntan som den får betala om den skulle vilja låna pengar igen samtidigt som värdet på tidigare utgivna obligationer förstås faller. Detta är ju trist för investerarna (långivarna) men det sensationella är att banken själv tillåts bokföra detta som en vinst för banken! Dessa ”vinster” kan sedan kvittas mot ”riktiga” förluster gjorda i balansräkningen. Det jag inte förstår är hur detta kan tillåtas. Jag menar, banken måste ju betala tillbaks det nominella beloppet, och inte mark-to-market-marknadsvärdet, oavsett bankens framtida hälsa (så länge banken inte defaultat på obligationen).”
Jag skrev också att jag trodde att det kanske var en idé att sälja bankaktier i de banker som i betydande omfattning ägnade sig åt denna typ av tvivelaktiga metoder för att dölja sina förluster. Dessutom tyckte jag att det tydligt visade hur svårtolkade bankers resultaträkningar är och hur stor risken därför var för kraftigt överskattade framtida vinster.
Jag vet inte om Citigroup använde detta knep i somras men tydligt är att de gör det nu. För att visa en vinst för första gången på mer än ett år så använder de sig bland annat av denna metod (enligt FT). Utan denna bokföringsfiness skulle de visat förlust även första kvartalet 2009!!
Intressant (för mig i alla fall) är att notera att Citigroup aktien fallit sisådär 80% sedan jag skrev min blogg! Tyvärr blankade jag inte Citigroup, men ändå…..
Tuesday, May 5, 2009
b-index – ett nytt sätt att utvärdera fonder och fondförvaltare!
I min (3 sidor korta och mycket lättlästa) artikel An index to evaluate fund- and fund manager performance (scrolla ner till rubriken Working Papers) föreslår jag ett nytt sätt att utvärdera fonder och/eller fondförvaltare. Artikeln är mkt enkel att läsa för att vara en vetenskaplig artikel och det krävs ganska lite kunskaper inom finansiell ekonomi för att kunna bedöma innehållet. Kritik välkomnas!
Iden är att räkna ut ett index, det så kallade b-index, enligt följande mycket enkla princip:
En fond/fondförvaltare har ett b-index lika med b om b är det högsta tal för vilket fonden/ fondförvaltaren har presterat en årlig avkastning högre än b % åtminstone b år historiskt.
Idén är förstås att med en enda siffra summera en fonds prestanda. Man kan modifiera b-index på olika vis, t.ex. för att risk-justera indexet eller för att mäta fondens relativa prestanda. Dessutom kanske man kan använda det negativa b-index, d.v.s. det för historiska förluster, som riskmått. Tanken med min korta artikel är att skapa diskussion kring dessa saker.
Några exempel på b-index (kvartalsavkastningar över tidsperioden 2004-2009) för globalfonder jag äger eller har ägt är som följer:
Handelsbanken Global b=5
Skagen Global b=8
SEB Global b=5
Sparinvest Global Value b=6
Iden är att räkna ut ett index, det så kallade b-index, enligt följande mycket enkla princip:
En fond/fondförvaltare har ett b-index lika med b om b är det högsta tal för vilket fonden/ fondförvaltaren har presterat en årlig avkastning högre än b % åtminstone b år historiskt.
Idén är förstås att med en enda siffra summera en fonds prestanda. Man kan modifiera b-index på olika vis, t.ex. för att risk-justera indexet eller för att mäta fondens relativa prestanda. Dessutom kanske man kan använda det negativa b-index, d.v.s. det för historiska förluster, som riskmått. Tanken med min korta artikel är att skapa diskussion kring dessa saker.
Några exempel på b-index (kvartalsavkastningar över tidsperioden 2004-2009) för globalfonder jag äger eller har ägt är som följer:
Handelsbanken Global b=5
Skagen Global b=8
SEB Global b=5
Sparinvest Global Value b=6
Monday, May 4, 2009
Rally in the Bear Market + Swine Flu
Last week, KLCI showed signs of weakness initially. Somehow, "brave" investor storming into the share market to provide buying support. The benchmark index recovered nearly all the earlier losses to post a positive figure.
Fear vs Greed.
Hope vs Denial.
There are two type of investors here:
Fear vs Greed.
Hope vs Denial.
There are two type of investors here:
- Thinking of a reversal is already overdue
- Believers of a sustainable rally
Anyway, the optimists appearing to have won the match of emotional market place. Daily average volume of 1.5bil shares and RM1.3bil value make Bursa the direct beneficiary of the game.
Nevertheless, in spite of the prevailing market resilience, the underlying sentiment will be very much event-driven, in which the market could swing either way in respect of investors' mood. Let's wait for the results of:
- US banks stress tests (revealed on Thursday 7th May)
- A H1N1 flu pandemic treat, seriousness of it, spread or under-control?
Wednesday, April 29, 2009
Weak covenants as a cause of lower recovery rates in the near future! – Part IV
I have expressed my thoughts about low future recovery rates in firm defaults throughout 2008-09 (Jan 8, 2008, May 7, 2008 and on Jan 15, 2009). I have also claimed that one of the reasons for this might be the “innovative” debt structures seen over the last couple of years.
Now, the default of LyondellBasell (the default I discussed in my blog The first iTraxx default some weeks ago) has shown exactly how low recovery rates can go, even in cases where the firms involved are major ones (and even included in the iTraxx indicies). The recovery rate set in the CDS-auction of LyondellBasell were a meager 2%! Now, that’s certainly low, the historical average is around 40% for loans and 85 % for bonds!
For me, at least, this comes as no surprise. In fact, in January this year I said in my blog Weak covenants as a cause of lower recovery rates in the near future! – Part III, quote:
“...I certainly still think we will see a dramatic number of record-low-recovery defaults this year.”
OK, “en fjäder gör ingen höna”, as we say in Sweden, but I stand firm in my predictions.
-------------------------------------
Needless to say, ones predictions about future recovery rates will have a significant effect on ones loss-estimates and consequently on ones decisions to buy/not buy corporate bonds. A lot has been said, lately, regarding the attractiveness of corporate bond yields. Even I expect these, historically very attractive, yields to come down somewhat during the course of 2009-10 but I am not so certain that they are obvious bargains. If recovery rates remain as strikingly low as I have predicted for some time, and as exemplified by the LyondellBasell bankruptcy, then what at first looks like a bargain will instead turn out to be a bummer!
Now, the default of LyondellBasell (the default I discussed in my blog The first iTraxx default some weeks ago) has shown exactly how low recovery rates can go, even in cases where the firms involved are major ones (and even included in the iTraxx indicies). The recovery rate set in the CDS-auction of LyondellBasell were a meager 2%! Now, that’s certainly low, the historical average is around 40% for loans and 85 % for bonds!
For me, at least, this comes as no surprise. In fact, in January this year I said in my blog Weak covenants as a cause of lower recovery rates in the near future! – Part III, quote:
“...I certainly still think we will see a dramatic number of record-low-recovery defaults this year.”
OK, “en fjäder gör ingen höna”, as we say in Sweden, but I stand firm in my predictions.
-------------------------------------
Needless to say, ones predictions about future recovery rates will have a significant effect on ones loss-estimates and consequently on ones decisions to buy/not buy corporate bonds. A lot has been said, lately, regarding the attractiveness of corporate bond yields. Even I expect these, historically very attractive, yields to come down somewhat during the course of 2009-10 but I am not so certain that they are obvious bargains. If recovery rates remain as strikingly low as I have predicted for some time, and as exemplified by the LyondellBasell bankruptcy, then what at first looks like a bargain will instead turn out to be a bummer!
Subscribe to:
Posts (Atom)