Friday, November 28, 2008

Hur mycket leveraged loan exponering finns det i det svenska finansiella systemet?

Vi känner alla till hur ompaketeringen av huslån i framförallt USA (värdepapperisering) skapat ”giftiga” värdepapper i bankers böcker över hela världen. Frågan är nu om samma sak kommer att hända på andra underliggande marknader. Som en del av er säkert gissar vid det här laget så tror jag det! Bl.a. på företagsutlåningssidan, kommersiella fastighetssidan och kreditkortssidan.

En av de marknader som mer och mer diskuteras i detta sammanhang är den s.k. leveraged loan marknaden (högrisklån till företag). Två saker som gör denna marknad ännu mer intressant (förutom att en lågkonjunktur kan ta musten ur många av de företag som tagit lånen) är (1) att dessa lån ofta paketerats om i s.k. CLOer (Collateralized Loan Obligations) och (2) att lånen ofta tagits av private equity företag för att ta över företagen (buy outs). Detta ger lite mer krydda till diskussionen eftersom CLOn är ett exempel på en av alla dessa strukturerade produkter som marknad plus media plötsligt bestämt sig för att inte längre gilla samt att private equity som fenomen under viss tid ifrågasatts på andra grunder.

Frågan är alltså om den här bermudatriangeln

private equity – CLO – företagskonkurser


kommer att blåsas upp till gigantiska proportioner och om de tre sidorna i problemtriangeln kommer att förstora varann.


Dvs, kommer problemen inom struktueringsverksamheten kraftigt förvärra private equity företagens upplåningsmöjligheter som i sin tur ökar risken för att uppköpet (företaget) inte lyckas rulla över sina lån vilket kan leda till konkurs vilket leder till mer förluster för banker/fonder som köpt CLOerna vilket definitivt leder till mindre finansiering för nya buy outs vilket leder till kollaps för private equity bolagen etc etc....
(1980s all over again)!

Vissa indikationer om att de CLO-prisfall vi sett den senaste tiden orsakats av problem med de underliggande lånen (leveraged loans) snarare än problem med CLO-strukturen talar för att problem skapade av denna bermudatriangel snart kommer att vara mer verkliga än de orsakade av dess Atlantiska kusin!

Som svensk skulle jag gärna veta mer om läget hos de svenska bankerna/fonderna/försäkringsbolagen/private equity bolagen. Någon som vet ngt?

Monday, November 24, 2008

Don’t blaim it all on the banks!

I think it is worth mentioning that not all the financial trouble we are facing right now is caused by the banks and their managers. Sometimes media portrays the “greedy bank manager” as the sole culprit. OK, don’t misunderstand me; I agree that mistakes have been made in the mahogany offices as well as on the trading floors of banks and other financial institutions. Overleveraging, poor credit- and liquidity-risk management, overreliance on models and instruments few understand and even fewer know how to use properly and ignorance of once-in-a-century events are some likely reasons for the current crisis.


However, there are several other causes of this crisis. At least if you ask me. These causes are clearly related to those above. Perhaps one can even say that they are the other side of the coin. Here are some suggestions:

-The low-interest rate policy followed by, particularly, the US since 9-11. I am one of those who believe that the ultralow short rate has contributed to the spending spree by banks, investors, house buyers and consumers.

-The bail out mentality of even the strongest supporter of the market economy, USA. It started with LTCM in 1998 and through this precedent the US has shown that they stand ready to save anything that moves, as long as it is big enough. We have since seen it with Fannie Mae, Freddie Mac (which are also semi-market constructs that in their own right might have helped create the credit crisis), AIG, Citigroup and soon perhaps GM, Ford or Chrysler.

-The lack of a global financial watchdog. With no global financial supervisor in place there has been ample room for banks and the likes to play domestic supervisors against each other. For instance, if they had regulated hedge funds in Germany the funds would just have migrated to Austria etc. etc.
-The Basel II regulatory framework, while an improvement upon Basel I if you ask me, still has its problems. One possible problem is the pro-cyclical character of the capital requirement rules (which give a lot of leeway to banks in good times at the same time as they force banks to unwind their [now too large] positions rapidly in bad times). The rules also seem to have failed to remove some of the regulatory arbitrage possibilities (remember the SIVs someone?) of the previous Basel I rules.

-The lack of a real estate hedging tool in all but a few markets. If one had decoupled the (residential) housing purchase decision from the investment decision it is possible that the house bubbles seen in several markets could have been avoided. I think the government should have been much more active in stimulating a market for this, such as real estate futures etc. I mean, a lot of people world-wide has borrowed hundreds of thousands of dollars to buy a risky asset called a house or an apartment. But who borrows $300000, with no or almost no initial equity, to buy a like-wise risky asset called company stock? Noone I know of at least!


To sum up, all these problems have been caused by too much, or bad, regulation as well as by policy mistakes by governments around the world. Therefore, I think we should blaim them as well as the banks! Also, remember, we have a fool-proof way of punishing the banks; sell their stock! I see no equally obvious way of punishing the governments (well, perhaps W wouldn’t agree with me there....).

Wednesday, November 19, 2008

Valutor under press?

I dagens DI diskuteras huruvida Baltikums valutor står inför devalveringar eller ej (de baltiska valutorna är ju knutna till euron för att länderna snart ska kunna gå över till euron på ett smidigt sätt). Nu tror tydligen Bank of America att balterna kommer devalvera medan Moody’s tror att de inte kommer att devalvera. Åsikterna går alltså isär (det är detta som gör det spännande). Jag, å min sida, diskuterade en möjlig framtida valutakris i Estland redan i juni (”……Jag tror det kan bli ännu mer, inte minst som valutan kanske tvingas på knä under 2008-2009……” i En lekman i Baltikum - Del IV, 11/6 - 2008 ) och jag ställer mig även idag på BofA sida; det kommer nog att bli problem för t.ex. Estland att behålla sin peg! Jag tror de kommer att följa Sveriges väg 1992; dvs en rejäl devalvering.

Det var det! Låt oss nu blir ännu mer spekulativa: ett annat land som knutit sin valuta till euron är Danmark och om det fanns ngn ”trade” som jag åtminstone skulle kolla närmare på idag om jag var en hedgefondsförvaltare med rejält med cash i bagaget skulle vara att gå lång i SEK och kort i DKK (kursen är idag 1.3639 SEK/DKK idag). Detta är förstås en mkt riskabel strategi, men ändå!

Vad värre är är att jag tror på möjliga problem även för euron (både vad gäller priset på valutan och för samarbetet som sådant)! Få verkar idag tro att eurosamarbetet står inför så svåra utmaningar att vissa länder kommer att fundera på att lämna euron. Det gör dock jag. Jag tror vissa länder (Italien, Spanien, Grekland, Irland?) kommer att få mycket mer problem än andra (Tyskland, Finland?) och att det åtminstone kommer göra att vi under snart kommer att få se rubriker i tidningarna likt ”Italien tvingas kanske ge upp euron!”. I värsta fall kanske ordet ”kanske” utelämas i rubrikerna……

Wednesday, November 12, 2008

I hope TARP goes the way of the Super SIV!

That is, down the drain! In yesterday’s Financial Times an article discussed the delay (at best) of the US government asset purchase program. If the plan turns out to be outright scrapped, I will be even happier! I have always thought (and still do) that direct capital injection in the struggling firms/banks would be better than ad hoc purchase of distressed (mortgage?) assets (as long as there is an ultimate reprivatization of course.....).

As I wrote in an earlier entry (“700 miljarder dollar frågan: kommer bail-out planen att rädda oss?”, 29/9 2008) I see many problems with the bail-out plan (pricing issues, substantial non-mortgage debt problems, unfairness etc.). My rather spontaneous feeling is instead that a substantial equity position in these banks is the best option for the tax payer, considering the situation we have ended up in.

In fact, I was early on (see “I am soo disappointed”, 11/12 2007) skeptical to the Super SIV suggested by Mr Paulson as well and suggested them to scrap the whole idea. They listened to me that time (magari, I wish that was the reason....) and scrapped the plan. Now, let’s hope for the same luck with the TARP, scrap it!!!

Tuesday, November 11, 2008

Bankerna är inte ute ur skogen än! - Del V

Ja, då är vi tillbaks till tidigt 90-tal igen! Fastighetsspekulanter (notera att jag använder ordet spekulanter i st f investerare) börjar straffas av att verkligheten hinner ikapp dem och banker av olika slag gör dem sällskap på schavotten. Igår ”förstatligades” Carnegie Investment Bank och att jag nästan bara rycker på axlarna åt detta tycker jag visar på i vilken grad tiden är ur led. Det finns egentligen inte mycket att tillägga: om det som står i media är sant (vilket man inte kan vara helt säker på) så är det fullständig skandal att en svensk bank i ”världsklass” beter sig på det vis de gjort. Vad f-n har de (om det är sant) hållit på med?? Och det visar på det stora problem som nu finns för stater vad gäller att rädda banker och finansbolag utan att på samma gång (i någon mening) rädda de skurkar som försnillat andras pengar.

Jag trodde aldrig jag skulle säga det men jag tycker faktiskt en utredning borde göras av vem som är skyldig till det som hänt! En gång är ingen gång men det får inte upprepas; för Sveriges, marknadens och skattebetalarnas skull.

Jag, personligen, är dock inte så förvånad, precis som alla som läst mina tidigare inlägg om de svenska bankerna mycket väl känner till. Den 16/9 skrev jag t.ex. ”Mitt tips, fokusera på humankapitalet i dessa banker, framförallt på ledningsnivå. Helt, enkelt, håller de måttet nu när det inte är lugna gatan längre?” Sedan jag skrev detta har t.ex. Carnegies aktie fallit åtminstone 75% (vilket troligen blir 100% när aktien börjar handlas igen!!).

Håll i hatten (och cashen)!

Thursday, November 6, 2008

Spanska bostäder


Jag har tidigare uttryckt min negativa inställning till den spanska bostadsmarknaden:

- Ytterligare en anledning att undvika spanska bostäder? 20/3 -08
- Byggnader är till för att titta på och bo i! 4/4 -08
- 21st century Spanish disease – will stagflation be one of the symptoms? 11/6 -08


Jag vet inte hur mkt priserna på bostäder fallit så här långt men trots att de spanska bankerna överlag lyckats undvika den amerikanska subprimekollapsen (tack vara en konservativ centralbank) rapporterar de nu en ökad andel dåliga lån i sina balansräkningar. Runt 2.5% av lånen bedöms nu vara "dåliga lån". Vissa sparbanker (cajas) uppvisar ännu högre nivåer.

Problemen är förstås det stora antalet fastighetsbolag som överbelånat sig och nu står med skägget i brevlådan. Martinsa-Fadesa konkursen i juli (största konkursen i Spanien någonsin) är nog bara början. Åtminstone om du frågar mig. Bl.a. finns det enligt uppgift ungefär 1 miljon tomma hus och lgh i Spanien just nu. Och jag tror varken psykologin eller framtida konjunkturen står på Spaniens sida vad gäller att övertyga svenskar, tyskar och engelsmän om det briljanta i att köpa hus i Spanien just nu. Som vanligt går dock åsikterna isär och en del tror att priserna snart vänder upp igen. Inte minst en del mäklare som riktar sig till svenskar.

Wednesday, November 5, 2008

My letter in Financial Times

Last week I published a letter in Financial Times where I claim that Paul J. Davies (one of FTs great financial market-journalists) errs in his discussion on the fantastic size of today's CDS spreads. I think I am right (see for yourself Remember, bonds pay coupons) and that shows just how great this publication is; they don’t shy away from publishing points of view that are at odds with their own journalists' (even though I think this error, if I am right, very much is acknowledged by Paul).

Long live Financial Times!